Den fula ankungen och finn fem fel

När jag köpte Silvaggio som tvååring såg han inte rolig ut. Han tog inte ett galoppsteg  förrän han var 3-år och travade med spikraka framben. Han var dock svart och inte så dyr. Jag gillade hans pappa Silvano och hans avkommor. Jag tänkte att blir han inte fin så får jag väl rida in honom och sälja honom....
Sen började problemen. 1, han har sadeltång och otroligt känslig. Jag får hjälp här hemma med inridningen, men han kastar av mig flera gånger. Skickar upp honom som 4-åring till Micke Carlstedt. Han är där i två månader, och jag får hem en häst som jag kan sitta upp på. 2, Han är spänd och känns som om han har 14 ben och alla går i olika takt. 3, Han blir halt på fram, vi opererar båda framknäna för karpaltunnelsymtom 4, Han har lite hovbensförbroskning. Vi skor honom med ringskor. Det blir en stor förändring. 5, hittar ingen sadel som ligger still på honom. Det gör att han blir jätte jätte spänd.

Nu är han 6-år men som en 5-åring i utblidningen. Vi har åtgärdat alla dessa felen och hoppas att det stannar där. Nu har jag en häst som är helt fantastisk. Jag har aldrig suttit på en så fin och "lätt" häst att rida. Sedan jag fick den nya sadeln för några veckor sedan, har det blivit en otrolig skillnad.

Igår gick han med på Lussan-träning och hon trodde knappt att det var samma häst. Han travade fanktasktiskt. Galoppen har varit lite jobbig men dagen innan Lussan fick jag till det och igår var den såååååå fin. Lussan sa -sitt nu bara där och njut en stund. Och det kan jag lova att jag gjorde.  Vi gjorde också början till passage genom att rida fram och fånga upp bakbenen utan att bromsa.

Nu hoppas vi att han också kommer lugna ner sig så man kan ta ut honom på tävling.

Patrik Kittel rider Silvaggios pappa Silvano (e Rubinstain-Coctail). De är väldigt lika och vi får hoppas att han blir lika duktig!