Ridsporten engagerar....

Igår var eleven Ella i Sklt mfl och förra veckan Linnea. Det är Anna Lönedahl som skriver om ridsport i Skaraborg.
Det är fantastiskt att se hur de kämpar med sina ponnies och vilken fin uppbackning de får från sina föräldrar. Med det är ju ridsporten fantastisk. Man får någonting gemensamt med oftast en av sina föräldrar, man umgås över åldersgränserna och delar mycket ihop. Man lär sig att umgås och prata med folk i olika åldrar och skratt ihop.
När jag var yngre var pappa alltid med när det var träning eller tävling och vad roligt vi har haft. Jag minns speciellt en gång när vi var i Karlstad och tävlade. Vi satt på läktaren och tittade, helt plötsligt fick vi ett sånt skrattanfall och vi kunde inte sluta utan fick lämna läktaren. Då var jag kanske 16 år.
Var 14e dag åkte vi ner till Öjared till Bosse Tibblin. Pappa slutade tidigare fr jobbet och hade allt iording tills jag kom hem, så att det bara var att sätta sig i bilen. Många timmar tillsammans i bilen till tävling och träning och många minnen som man minns.
Numera när jag är och tävlar med Zodiac brukar inte pappa följa med. Han är hemma och sköter de andra hästarna. Dessa tävlingar kan man följa över Equipe som är en online-resultatsida. Innan jag ens hinner sitta av så har han ringt för respons och meddela resultat!
När man är ute på meeting hinner man lära känna människor. Tänk så många trevliga vänner och bekantar man har fått via ridsporten som man aldrig skulle lära känna annars. Vänner över hela Sverige med olika bakgrunder men alltid en sak gemensamt - hästen!